att vänta på recensioner

Hej, eventuella läsare av min blogg, när jag hade givit ut min första bok trodde jag naivt att de tidningar som hade fått ett recensionsexemplar av mig, säkert skulle recensera boken förr eller senare. Jag lärde mig snart att när man har ett pyttelitet förlag utan några vidare möjligheter att marknadsföra sig, är recension i en dagstidning en NÅD. Med hänsyn till min bristfälliga marknadsföring kan jag nog säga att jag har haft tur: av tio utgivna böcker har alla utom två - dem jag har skrivit själv- recenserats i minst två tidningar, några upp till fem. Om recensionen är positiv eller inte, spelar mindre roll, huvudsaken är att den FINNS DÄR. En berömmande recension leder inte automatiskt till ökad försäljning: jag har fått strålande recensioner - faktiskt!- men inte sålt mer för det. Å andra sidan blev min största försäljningsframgång, REPSLAGARNA av Jean Pliya ( se www.papamoscas.se) knappt recenserad alls och då inte speciellt berömmande, mer som en klapp på axeln. Ja, livet är fyllt av överraskningar, inte minst när man är en pytteliten förläggare. Trevlig fortsättning på sommaren önskar Gunnel v.F.

pengar!

Hej för tredje gången, ack ja, när man är för gammal för att få STARTA EGET bidrag och inte har miljoner på banken, måste man prioritera. Det behövs ett startkapital. När jag satte igång mitt förlag ägde jag inte ens en dator. Tryckkostnader, marknadsföring och inte minst portoavgifter bör man beräkna till 50 000 kronor per bok. Jag behöver inte svälta för att hålla mitt förlag vid liv men jag måste som sagt prioritera: inte låta måla om huset till exempel om jag vill ge ut en ny bok. När boken väl finns i tryck, kan man söka bidrag från Statens kulturråd. Själv har jag inte ens kunnat söka bidrag från kulturrådet eftersom jag låter trycka för små upplagor( max 500) För att överhuvudtaget komma i fråga för bidrag måste man trycka en upplaga på minst ettusen ex. Hej så länge.Gunnel

.

affärsidé

Hej, det sägs att man måste ha en affärsidé för att starta ett företag. Min idé kom under 1994 när jag råkade läsa en fransk roman som jag tyckte mycket om och som visade sig inte vara översatt till svenska. Boken heter på franska Les dimanches de mademoiselle Beaunon och jag kallade den Damen på Kaspar Hausergatan. Boken gick riktigt bra och jag hade fått en affärsidé: introducera franskspråkiga författare i Sverige. Gärna afrikanska franskspråkiga. eftersom jag har bott många år i Afrika. Vill du läsa mer om de böcker jag har givit ut så gå in på min hemsida www.papamoscas.se Hej så länge Gunnel v.F.